söndag 10 juni 2012

The Miller Legacy - Generation 1 Kapitel 2



Laura vaknade nästa morgon av att en bil tutade utanför hennes hus. Hon reste sig förvirrat upp ur sängen och kollade på klockan. Hon skulle ha börjat sitt jobb för tio minuter sedan! Hon skyndade sig på med sina arbetskläder och sprang ut genom dörren och fram till samåkningsbilen som väntade på henne.





Laura satte sig i den slitna gamla bilen. Vid ratten satt en kvinna som presenterade sig som Hannah Jones.
"Försov du dig?" frågade Hannah vänligt.
"Ja, jag glömde ställa larmet", svarade Laura generat.
"Det gör nog inget, vår chef är rätt schysst så vi brukar få ha ganska flexibla arbetstider."
Väl på kontoret visade Hannah runt Laura och förklarade hur allt fungerade.
"De som skriver de bästa artiklarna och blir befodrad snabbast är de som är duktiga på att skriva själv. Det finns ett jättefint bibliotek i andra sidan av stan som lånar ut datorer till de som inte har tillgång till egna." tipsade hon.






När arbetsdagen var slut bestämde sig Laura för att besöka biblioteket som Hannah hade tipsat om. Biblioteket var stort och ljust och Laura kände sig direkt som hemma bland alla böcker. 





Hon satte sig vid första bästa dator och började skriva. Den lugna atmosfären i biblioteket hjälpte att få igång skrivandet och snart rusade fingrarna fram över tangentbordet. Laura insåg hur mycket hon älskade att skriva och hur nöjd hon var över att hon lyckats få ett jobb inom journalistbranschen.





I slutet av veckan satte sig Laura vid matbordet med den lilla portion soppa hon lyckats få ihop med pengarna hon hade. 
Om jag jobbar riktigt hårt imorgon kanske jag kan be om en befodran, jag är ju faktiskt rätt duktig på att skriva, tänkte hon.





Morgondagen kom och Laura kände sig på strålande humör. På jobbet gick allt som planerat, precis innan hon tänkt gå in till sin chef och be om en befodran kom chefen själv till Lauras lilla kontor och berättade att hon ansåg Laura vara alldeles för duktig för sitt nuvarande jobb. 
"Du har talang Laura, jag är nyfiken på vad det kommer att bli av dig", sa hon strax efter att hon berättat för Laura om hennes befodran.




Varje dag efter jobbet begav sig Laura till biblioteket för att förbättra sitt skrivande. Hon älskade stämningen i lokalen och det tysta prasslande ljudet när folk bläddrade i böckerna. 




En dag när hon satt vid en av bibliotekets datorer gick hon in på lokaltidningen för orten hon förut bodde i. Bland alla artiklar hittade hon en dödsannons med hennes pappas namn. Laura kunde inte tro det. När hon ringde sina släktingar berättade de att hennes pappa hade hittats mördad i sitt eget hem.




Hon kunde inte sluta tänka på sin pappas död. Han som aldrig hade gjort något ont mot en annan människa. Laura var förtvivlad och alldeles utom sig av sorg. Hon glömde att hon precis stoppat in våfflor i ugnen, och snart spred sig en bränd lukt genom huset.




Innan Laura visste ordet av brann hela spisen. Hon var snabb på telefonen och ringde brandkåren. Inte långt efter hennes samtal kom brandbilen och en brandman skyndade sig in i huset för att släcka elden.




"Det är nog bäst att du är lite försiktigare med spisen", sa brandmannen, som presenterar sig som Laura Kemp, när hon släckt klart elden. 
"Tack för att ni kunde komma så snabbt! Jag har haft det lite jobbigt på sistone, det är nog därför jag är så tankspridd." berättade Laura Miller.
"Du skulle behöva slappna av lite, jag ska hålla en fest ikväll, du är välkommen om du vill." erbjöd Laura Kemp. "Här är adressen", tillade hon och sträckte över en liten lapp.





Senare på kvällen bestämde sig Laura för att gå på festen. Hon hann knappt kliva innanför dörren förrän en man kom fram till henne.
"Hej, mitt namn är Lee Chung."

3 kommentarer :

LÄS DETTA INNAN DU KOMMENTERAR:

• Läs igenom Vanliga frågor och svar innan du ställer en fråga!

• Reklamkommentarer kommer att raderas.

• Kommentera med ditt namn/smeknamn/alias så att vi vet vem kommentaren är ifrån, annars är det lätt att vi blandar ihop dig med någon annan. Detta gör du genom att välja att kommentera som Namn/Webbadress och sedan strunta i att skriva i fältet för Webbadress (om du inte har en egen blogg).